Etelän-SYLI ry:n, Ätstörningsfamiljer i Södra Finland rf. (FO nummer: 1953728-9) är en medlemsförening av Syömishäiriöliitto SYLI ry.
Föreningens hemort är Helsingfors och verksamhetsområdet är södra Finland. Vi är politiskt och religiöst obundna. Till vår verksamhet och som medlemmar är välkomna alla personer oberoende ålder, kön, religion, etnisk bakgrund, sexualitet eller sexuell orientering.
Medlemskap
Alla personer som har fyllt 15 år och som har en koppling till ätstörningar eller är intresserade av ämnet kan bli medlemmar. Även juridiska personer och fonder kan ansöka om medlemskap. Egentliga medlemmar har rösträtt på årsmötet.
Kontaktinformation
Föreningens kansli finns på Kabelfabriken.
Postadress: Tallbergsgatan 1 C 115, 00180 Helsingfors
Besöksadress: Tallbergsgatan, 1 B, 4:e våningen
Det är inte lätt för den insjuknade att be om hjälp. Det är dock ett viktigt steg för att bli frisk. Ingen skall behöva vara ensam med sina problem, alla är värda att få hjälp.
Att få vård i ett tidigt skede av sjukdomen förbättrar och försnabbar tillfriskandet. Därför rekommenderas det att man söker hjälp genast då man märker någon symptomen av sjukdomen. Man skall ändå inte panikera, fysiska skador uppkommer vanligtvis inte på en kort tid ifall vikten inte rasar och/eller om spyendet är återkommande flera gånger om dagen. Det är skäl att följa med den insjuknades fysiska och psykiska tillstång och i tid ta kontakt med det egna områdets hälsostation.
Under 18-åringar
När sjukdomens symptom börjar synas, är det skäl att ta kontakt med den närmaste vårdinstansen. För unga är det oftast skol- eller studenthälsovården och för vuxna arbetshälsovården eller hälsovårdsstationerna. Ifall dessa inte hjälper lönar det sig att söka sig till specialhälsovården (psykiatriska polikliniker, mentalvårdsstationer).
På dessa sidor har vi försökt samla information baserad på erfarenheter om hur man söker sig till vård i huvudstadsregionen. Texterna är delade i under 18 åringar och över 18 åringar samt vård för närstående.
Under 18 åringars vård börjar oftast hos skolhälsovårdaren där även skolläkaren arbetar. Hos skolhälsovårdaren gås den ungas livssituation, matvanor, sinnesstämningar och motion. Det är vanligt att den insjuknade i början förringar och till och med ljuger om sina lovsvanor, trots att verkligheten är en helt annan. På detta vis kan hälsovårdaren få en helt fel bild av den ungas tillstånd.
Skolhälsovårdaren är i kontakt med föräldrarna ifall den ungas fysiska tillstånd försämrats märkvärt och/eller den unga ger sitt tillstånd till det. I skolhälsovården är det möjligt att följa med viktförändringar och den ungas psykiska mående. Ifall situationen inte förändras eller försämras är det skäl att flytta till specialhälsovården.
Skolläkaren bedömer den ungas situation och skriver vid behov remiss till t.ex. Ulfåsa, där omyndiga ätstörningspatienter vanligtvis tas hand om. Under 12-åringar styrs till Barnpsykiatriska enheten.
Det är även möjligt att få remiss via en privat läkare, som t.ex. Elämän nälkään ry:s Syömishäiriökeskus, som erbjuder tjänster för över 13-åringar.
Över 18-åringar
Den första instansen brukar vara en hälsostation, men beroende på livssituationen kan det även vara en privatläkare, arbetshälsovården eller SHVS.
Det egna områdets hälsostation är det vanligaste stället att först söka vård från. Beställ en tid till en allmänläkare eller gå till akuten.
Alla läkare på hälsostationerna är nödvändigtvis inte insatta i psykiatrin, så som ett varningens ord, blir inte arg eller besviken ifall det känns att de inte förstår dig. Detta är första steget till vården så lita på att kommande läkare är mer insatta. Förklara åt läkaren din situation så ärligt du kan, ljug inte. Be om att få remiss till en psykiatrisk poliklinik eller till akuten.
SHVS
SHVS är vårdinstansen för universitetsstuderande. SHVS har en mentalvårdssida och även ett eget team speciellt för ätstörningar. Vård får du genom en allmänläkare eller genom att ringa direkt till mentalvårdssidan.
Privata läkare och arbetshälsovården
Ifall den ekonomiska situationen gör det möjligt att gå till en privat läkare eller ifall du har arbetshälsovård, lönar det sig att utnyttja det. Man får vanligtvis läkartid betydligt snabbare än till hälsovårdsstationerna och betjäningens nivå är oftast högre. Av en privat läkare kan man be samma remisser som av en läkare på hälsovårdsstationen.
Syömishäiriökeskus
Syömishäiriökeskus (Ätstörningscentralen) är en privat klinik specialiserad på ätstörningar. Kliniken erbjuder sina tjänster i Helsingfors, Åbo och Vasa, men alla kan söka sig till dessa oberoende hemkommun. I Helsingfors verkar även en privat bäddavdelning dit man främst kommer med en betalningsförbindelse från hemkommunen.
Till kliniken söker man säg genom att ringa dit själv. Inbjudan till en intervju för att värdera vårdbehovet kommer inom ett par veckor. På kliniken kan man träffa en psykiater, en näringsterapeut eller påbörja terapi. Som en privat klinik, kostar naturligtvis dessa tjänster.
Psykiatriska akuten
Psykiatriska akuter finns på Västra Nylands sjukhus i Ekenäs, Paloniemi sjukhus i Lojo, Borgå sjukhus, Kellokoski sjukhus i Hyvinge, Pejas sjukhus i Vanda och Jorv i Esbo/Grankulla. Den psykiatriska akuten vid Aurora sjukhus i Helsingfors är öppet dygnet runt.
När kan man söka sig till akuten?
Till akutvården kan man söka sig när som helst och i vilket skick som helst då man är i nöd. Man behöver inte remiss från en hälsovårdsstation, men man kan ha det.
Vad händer i akuten?
En sjuksköterska intervjuar dig och sedan väntar du en stund för att komma till läkaren. Tillsammans med sjuksköterskan och läkaren funderar ni över i hurdant behov av vård du är. Ifall situationen kräver kan du genast bli intagen på jouren för att vila tills ni kommit överrens om den fortsatta vården. Läkaren kan även skriva ut en brådskande remiss till psykiatriska polikliniken.
Var inte rädd för att söka dig till akuten ifall ditt välmående hemma känns outhärdligt eller hopplöst!
Psykiatriska polikliniken
Även på psykiatriska klinikerna finns en del akuttider (åtminstone i Helsingfors). Psykiatriska kliniker finns runt omkring i stan och din station bestäms enligt var du bor. Vissa polikliniker har s.k. kristider, dit man inte behöver en egentlig remiss, utan ett telefonsamtal räcker. Annars krävs det alltid en remiss. Remissen kan skrivas ut av t.ex. en arbets- eller hälsostationsläkare.
Vad gör man på psykiatriska polikliniken?
Psykiatriska polikliniken erbjuder råd, undersökningar, vård och rehabilitering. Det första besöket är vanligtvis hos en läkare, men det kan även vara en psykolog, socialarbetare eller psykiatrisk sjukskötare. I undersökningsskedet utreds patientens situation och andliga resurser samt görs upp en vårdplan. Vården kan förverkligas på polikliniken eller på ett annat lämpligt ställe.
Psykiatrisk vård kan innefatta individuell-, par- eller familjeterapi eller olika gruppmöten. Vid behov används även medicinering. Psykiatriska polikliniken erbjuder inte långvarig intensiv terapi.
Ätstörningsavdelningen
Avdelningen för ätstörningar finns under psykiatricentret i HNS. Förutom polikliniken finns en dagsavdelning och en öppen avdelning med 16 bäddplatser.
Vad händer på polikliniken?
Till avdelningen söker man sig genom en remiss av en läkare. Kö tiderna är ca en månad. Första besöket är vanligtvis hos en läkare. Vid behov kan man även komma överrens om träffar med en näringsterapeut eller psykiatrisk sjukskötare.
Dagsavdelningen
Dagsavdelningen är en öppen avdelning med åtta platser där man är mellan kl. 8-16 (18). På avdelningen äter man morgonmål, lunch och mellanmål samt middag två dagar i veckan. Kvällsmålet blir alltså på patientens eget ansvar. På veckoslutet ska man äta alla mål själv där hemma enligt sin näringsplan.
Till dagsavdelningen kommer man med en remiss från en läkare. Kö situationen varierar, ibland kan man komma till avdelningen snabbt. Före första dagen på avdelningen, kallas patienten till en intervju vars syfte är att kartlägga motivationen och de egna målsättningarna för vården. Vid intervjun kommer man även överrens om startdatumet och funderar preliminärt på vårdperiodens längd.
Dagavdelningens vård baserar sig på VERTAISTUKI, som patienterna ger varandra. På dagarna finns även olika slags grupper som konstgrupper och matlagnings grupper. Man har även individuella möten med en näringsterapeut, läkare egenskötare och möjligtvis även med en socialarbetare.
Till dagavdelningen tar man egentligen inte patienter vars viktindex är under 17, men undantag kan göras ifall det finns goda orsaker till det. De som är under denna gräns vårdas vanligtvis först på avdelning fyra.
Avdelning 4
Avdelning 4 är en öppen avdelning med 16 bäddplatser där man erbjuder heltäckande vård för över 18 åriga ätstörningspatienter. Till avdelningen söker man sig med en remiss av en läkare varefter patienten kallas till intervju, precis som på dagsavdelningen.
Avdelningens dygnsrytm bestäms enligt måltiderna. Morgonen börjar med morgonmål, mitt på dagen lunch, mellanmål, middag och på kvällen kvällsmål. Mellan måltiderna finns det olika grupper som man kan delta i enligt egna krafter och överrenskommelser. I början är möjligheterna att gå ut eller röra på sig väldigt begränsade, men så småningom då måendet blir bättre får man börja öka på rörelsefriheten.
På avdelningen använder man sig av ett stegvist program som man förbinder sig i med att skriva under ett avtal första dagen på avdelningen. I avtalet lovar man även att inte bryta mot avdelningens spelregler. Då man kommer till avdelningen börjar man i fas ett, där rörelsefriheten är minimalt och all mat är färdigt portionerad. Vid detta skede sitter patienten vanligtvis bredvid en sjukskötare under måltiderna. I fas två kan rörelsefriheten bli en aning större och patienten får vid måltiderna själv bre smör på brödet och hälla mjölk i glaset. I tredje fasen blir ansvaret större och patienten får själv portionera sin mat, fast skötarna går runt och kollar att man tagit rätt mängd mat. I fjärde fasen är patienten oftast nära på att få åka hem. Då övervakas inte längre matmängden och man får stiga upp ur bordet då man ätit färdigt. Vid andra fall sitter man vid bordet under hela måltiden (30 minuter) eller tills alla har ätit. Vid fas fyra är rörelsefriheten nära på obegränsad.
I de olika faserna finns olika grupper. I fas ett och två får man vara med i t.ex. avslappning, konstgrupper, olika aktivitetsgrupper och enligt eget mående även i utflykter som ordnas varje vecka. Första och andra fasen har en egen diskussionsgrupp och tredje och fjärde fasen har en egen. I de senare skedena finns även matlagningsgrupper där man tillsammans med de andra patienterna gör och äter mat.
På avdelningen sover man i två eller tre personers rum. Man får hämta med sig personliga ägodelar och man har på sig sina egna kläder på avdelningen. Man får inte hämta med sig egen mat eller drycker (förutom kaffe eller te, som det finns möjligheter att koka). Man kan byka på avdelningen. Dusch och WC finns på gången och är alltså i gemensamt bruk.
På avdelningen äter man tillsammans med andra patienter och sjukskötarna. Vid måltiderna skall man följa de angivna reglerna. Man får inte gömma mat och man strävar till att äta upp måltiden på ca 30 minuter. Man får inte gå på toaletten inom 30 minuter efter måltiden. Varje patients matmängd är individuellt planerad av en näringsterapeut. Oftast använder man sig av listorna Start, Advanced, Professional (och President). Man kan alltså till en del bearbeta listorna med näringsterapeuten. Huvudsakligen skall man vara färdig att äta fisk eller höna. Bara av särskilda skäl kan man vara på en fullt vegetarisk diet. Andra dieter som allergier och keliaki tas naturligtvis i beaktande.
Varje vecka har man ett vårdmöte där en läkare och den egna sjukskötaren deltar. På mötet går man igenom veckan och funderar på ökning eller minskning av rörelsefriheten och matmängderna samt möjliga semestrar. På mötena har man möjlighet att påverka sin vård och fråga läkaren ifall man funderar över något. Under vårdperioden har man även två stora team möten, där all vårdpersonal samlas för att diskutera vårdens större linjer som vårdens längd och fortsättningsvården.
På svenska
Föreningen
Etelän-SYLI ry:n, Ätstörningsfamiljer i Södra Finland rf. (FO nummer: 1953728-9) är en medlemsförening av Syömishäiriöliitto SYLI ry.
Föreningens hemort är Helsingfors och verksamhetsområdet är södra Finland. Vi är politiskt och religiöst obundna. Till vår verksamhet och som medlemmar är välkomna alla personer oberoende ålder, kön, religion, etnisk bakgrund, sexualitet eller sexuell orientering.
Medlemskap
Alla personer som har fyllt 15 år och som har en koppling till ätstörningar eller är intresserade av ämnet kan bli medlemmar. Även juridiska personer och fonder kan ansöka om medlemskap. Egentliga medlemmar har rösträtt på årsmötet.
Kontaktinformation
Föreningens kansli finns på Kabelfabriken.
Postadress: Tallbergsgatan 1 C 115, 00180 Helsingfors
Besöksadress: Tallbergsgatan, 1 B, 4:e våningen
Projektkoordinator: Henriika Maikku, tel. 040 535 1626
e-post: henriika.maikku@syomishairioliitto.fi
Vården för ätstörningar
Det är inte lätt för den insjuknade att be om hjälp. Det är dock ett viktigt steg för att bli frisk. Ingen skall behöva vara ensam med sina problem, alla är värda att få hjälp.
Att få vård i ett tidigt skede av sjukdomen förbättrar och försnabbar tillfriskandet. Därför rekommenderas det att man söker hjälp genast då man märker någon symptomen av sjukdomen. Man skall ändå inte panikera, fysiska skador uppkommer vanligtvis inte på en kort tid ifall vikten inte rasar och/eller om spyendet är återkommande flera gånger om dagen. Det är skäl att följa med den insjuknades fysiska och psykiska tillstång och i tid ta kontakt med det egna områdets hälsostation.
Under 18-åringar
När sjukdomens symptom börjar synas, är det skäl att ta kontakt med den närmaste vårdinstansen. För unga är det oftast skol- eller studenthälsovården och för vuxna arbetshälsovården eller hälsovårdsstationerna. Ifall dessa inte hjälper lönar det sig att söka sig till specialhälsovården (psykiatriska polikliniker, mentalvårdsstationer).
På dessa sidor har vi försökt samla information baserad på erfarenheter om hur man söker sig till vård i huvudstadsregionen. Texterna är delade i under 18 åringar och över 18 åringar samt vård för närstående.
Under 18 åringars vård börjar oftast hos skolhälsovårdaren där även skolläkaren arbetar. Hos skolhälsovårdaren gås den ungas livssituation, matvanor, sinnesstämningar och motion. Det är vanligt att den insjuknade i början förringar och till och med ljuger om sina lovsvanor, trots att verkligheten är en helt annan. På detta vis kan hälsovårdaren få en helt fel bild av den ungas tillstånd.
Skolhälsovårdaren är i kontakt med föräldrarna ifall den ungas fysiska tillstånd försämrats märkvärt och/eller den unga ger sitt tillstånd till det. I skolhälsovården är det möjligt att följa med viktförändringar och den ungas psykiska mående. Ifall situationen inte förändras eller försämras är det skäl att flytta till specialhälsovården.
Skolläkaren bedömer den ungas situation och skriver vid behov remiss till t.ex. Ulfåsa, där omyndiga ätstörningspatienter vanligtvis tas hand om. Under 12-åringar styrs till Barnpsykiatriska enheten.
Det är även möjligt att få remiss via en privat läkare, som t.ex. Elämän nälkään ry:s Syömishäiriökeskus, som erbjuder tjänster för över 13-åringar.
Över 18-åringar
Den första instansen brukar vara en hälsostation, men beroende på livssituationen kan det även vara en privatläkare, arbetshälsovården eller SHVS.
Det egna områdets hälsostation är det vanligaste stället att först söka vård från. Beställ en tid till en allmänläkare eller gå till akuten.
Alla läkare på hälsostationerna är nödvändigtvis inte insatta i psykiatrin, så som ett varningens ord, blir inte arg eller besviken ifall det känns att de inte förstår dig. Detta är första steget till vården så lita på att kommande läkare är mer insatta. Förklara åt läkaren din situation så ärligt du kan, ljug inte. Be om att få remiss till en psykiatrisk poliklinik eller till akuten.
SHVS
SHVS är vårdinstansen för universitetsstuderande. SHVS har en mentalvårdssida och även ett eget team speciellt för ätstörningar. Vård får du genom en allmänläkare eller genom att ringa direkt till mentalvårdssidan.
Privata läkare och arbetshälsovården
Ifall den ekonomiska situationen gör det möjligt att gå till en privat läkare eller ifall du har arbetshälsovård, lönar det sig att utnyttja det. Man får vanligtvis läkartid betydligt snabbare än till hälsovårdsstationerna och betjäningens nivå är oftast högre. Av en privat läkare kan man be samma remisser som av en läkare på hälsovårdsstationen.
Syömishäiriökeskus
Syömishäiriökeskus (Ätstörningscentralen) är en privat klinik specialiserad på ätstörningar. Kliniken erbjuder sina tjänster i Helsingfors, Åbo och Vasa, men alla kan söka sig till dessa oberoende hemkommun. I Helsingfors verkar även en privat bäddavdelning dit man främst kommer med en betalningsförbindelse från hemkommunen.
Till kliniken söker man säg genom att ringa dit själv. Inbjudan till en intervju för att värdera vårdbehovet kommer inom ett par veckor. På kliniken kan man träffa en psykiater, en näringsterapeut eller påbörja terapi. Som en privat klinik, kostar naturligtvis dessa tjänster.
Psykiatriska akuten
Psykiatriska akuter finns på Västra Nylands sjukhus i Ekenäs, Paloniemi sjukhus i Lojo, Borgå sjukhus, Kellokoski sjukhus i Hyvinge, Pejas sjukhus i Vanda och Jorv i Esbo/Grankulla. Den psykiatriska akuten vid Aurora sjukhus i Helsingfors är öppet dygnet runt.
När kan man söka sig till akuten?
Till akutvården kan man söka sig när som helst och i vilket skick som helst då man är i nöd. Man behöver inte remiss från en hälsovårdsstation, men man kan ha det.
Vad händer i akuten?
En sjuksköterska intervjuar dig och sedan väntar du en stund för att komma till läkaren. Tillsammans med sjuksköterskan och läkaren funderar ni över i hurdant behov av vård du är. Ifall situationen kräver kan du genast bli intagen på jouren för att vila tills ni kommit överrens om den fortsatta vården. Läkaren kan även skriva ut en brådskande remiss till psykiatriska polikliniken.
Var inte rädd för att söka dig till akuten ifall ditt välmående hemma känns outhärdligt eller hopplöst!
Psykiatriska polikliniken
Även på psykiatriska klinikerna finns en del akuttider (åtminstone i Helsingfors). Psykiatriska kliniker finns runt omkring i stan och din station bestäms enligt var du bor. Vissa polikliniker har s.k. kristider, dit man inte behöver en egentlig remiss, utan ett telefonsamtal räcker. Annars krävs det alltid en remiss. Remissen kan skrivas ut av t.ex. en arbets- eller hälsostationsläkare.
Vad gör man på psykiatriska polikliniken?
Psykiatriska polikliniken erbjuder råd, undersökningar, vård och rehabilitering. Det första besöket är vanligtvis hos en läkare, men det kan även vara en psykolog, socialarbetare eller psykiatrisk sjukskötare. I undersökningsskedet utreds patientens situation och andliga resurser samt görs upp en vårdplan. Vården kan förverkligas på polikliniken eller på ett annat lämpligt ställe.
Psykiatrisk vård kan innefatta individuell-, par- eller familjeterapi eller olika gruppmöten. Vid behov används även medicinering. Psykiatriska polikliniken erbjuder inte långvarig intensiv terapi.
Ätstörningsavdelningen
Avdelningen för ätstörningar finns under psykiatricentret i HNS. Förutom polikliniken finns en dagsavdelning och en öppen avdelning med 16 bäddplatser.
Vad händer på polikliniken?
Till avdelningen söker man sig genom en remiss av en läkare. Kö tiderna är ca en månad. Första besöket är vanligtvis hos en läkare. Vid behov kan man även komma överrens om träffar med en näringsterapeut eller psykiatrisk sjukskötare.
Dagsavdelningen
Dagsavdelningen är en öppen avdelning med åtta platser där man är mellan kl. 8-16 (18). På avdelningen äter man morgonmål, lunch och mellanmål samt middag två dagar i veckan. Kvällsmålet blir alltså på patientens eget ansvar. På veckoslutet ska man äta alla mål själv där hemma enligt sin näringsplan.
Till dagsavdelningen kommer man med en remiss från en läkare. Kö situationen varierar, ibland kan man komma till avdelningen snabbt. Före första dagen på avdelningen, kallas patienten till en intervju vars syfte är att kartlägga motivationen och de egna målsättningarna för vården. Vid intervjun kommer man även överrens om startdatumet och funderar preliminärt på vårdperiodens längd.
Dagavdelningens vård baserar sig på VERTAISTUKI, som patienterna ger varandra. På dagarna finns även olika slags grupper som konstgrupper och matlagnings grupper. Man har även individuella möten med en näringsterapeut, läkare egenskötare och möjligtvis även med en socialarbetare.
Till dagavdelningen tar man egentligen inte patienter vars viktindex är under 17, men undantag kan göras ifall det finns goda orsaker till det. De som är under denna gräns vårdas vanligtvis först på avdelning fyra.
Avdelning 4
Avdelning 4 är en öppen avdelning med 16 bäddplatser där man erbjuder heltäckande vård för över 18 åriga ätstörningspatienter. Till avdelningen söker man sig med en remiss av en läkare varefter patienten kallas till intervju, precis som på dagsavdelningen.
Avdelningens dygnsrytm bestäms enligt måltiderna. Morgonen börjar med morgonmål, mitt på dagen lunch, mellanmål, middag och på kvällen kvällsmål. Mellan måltiderna finns det olika grupper som man kan delta i enligt egna krafter och överrenskommelser. I början är möjligheterna att gå ut eller röra på sig väldigt begränsade, men så småningom då måendet blir bättre får man börja öka på rörelsefriheten.
På avdelningen använder man sig av ett stegvist program som man förbinder sig i med att skriva under ett avtal första dagen på avdelningen. I avtalet lovar man även att inte bryta mot avdelningens spelregler. Då man kommer till avdelningen börjar man i fas ett, där rörelsefriheten är minimalt och all mat är färdigt portionerad. Vid detta skede sitter patienten vanligtvis bredvid en sjukskötare under måltiderna. I fas två kan rörelsefriheten bli en aning större och patienten får vid måltiderna själv bre smör på brödet och hälla mjölk i glaset. I tredje fasen blir ansvaret större och patienten får själv portionera sin mat, fast skötarna går runt och kollar att man tagit rätt mängd mat. I fjärde fasen är patienten oftast nära på att få åka hem. Då övervakas inte längre matmängden och man får stiga upp ur bordet då man ätit färdigt. Vid andra fall sitter man vid bordet under hela måltiden (30 minuter) eller tills alla har ätit. Vid fas fyra är rörelsefriheten nära på obegränsad.
I de olika faserna finns olika grupper. I fas ett och två får man vara med i t.ex. avslappning, konstgrupper, olika aktivitetsgrupper och enligt eget mående även i utflykter som ordnas varje vecka. Första och andra fasen har en egen diskussionsgrupp och tredje och fjärde fasen har en egen. I de senare skedena finns även matlagningsgrupper där man tillsammans med de andra patienterna gör och äter mat.
På avdelningen sover man i två eller tre personers rum. Man får hämta med sig personliga ägodelar och man har på sig sina egna kläder på avdelningen. Man får inte hämta med sig egen mat eller drycker (förutom kaffe eller te, som det finns möjligheter att koka). Man kan byka på avdelningen. Dusch och WC finns på gången och är alltså i gemensamt bruk.
På avdelningen äter man tillsammans med andra patienter och sjukskötarna. Vid måltiderna skall man följa de angivna reglerna. Man får inte gömma mat och man strävar till att äta upp måltiden på ca 30 minuter. Man får inte gå på toaletten inom 30 minuter efter måltiden. Varje patients matmängd är individuellt planerad av en näringsterapeut. Oftast använder man sig av listorna Start, Advanced, Professional (och President). Man kan alltså till en del bearbeta listorna med näringsterapeuten. Huvudsakligen skall man vara färdig att äta fisk eller höna. Bara av särskilda skäl kan man vara på en fullt vegetarisk diet. Andra dieter som allergier och keliaki tas naturligtvis i beaktande.
Varje vecka har man ett vårdmöte där en läkare och den egna sjukskötaren deltar. På mötet går man igenom veckan och funderar på ökning eller minskning av rörelsefriheten och matmängderna samt möjliga semestrar. På mötena har man möjlighet att påverka sin vård och fråga läkaren ifall man funderar över något. Under vårdperioden har man även två stora team möten, där all vårdpersonal samlas för att diskutera vårdens större linjer som vårdens längd och fortsättningsvården.
HNS Psykiatricenter
Fältskärsgatan 12, A-byggnaden
00260 Helsingfors
PB 590, 00029 HNS